seriouslysthlm

Jag tror jag är kär! I Idol Måns. Han är ju så super duper go så man bara smälter. Tyvärr är hans slagdänga inte lika go, och den har ju såklart satt sej i mitt huvud efter ikväll, och vägrar släppa taget. Har gått och skrålat Cara Cara MIiiiiiiiiia hela kvällen, och det låter inte lika bra som när han sjunger det kan jag lova. Tror han håller med om det! Efter soundchecket så stog jag och skrålade för fulla muggar i den tomma baren, och fick höra ett litet skratt. Tittade upp och såg att mitt på det ännu tommare (heter det tommare??!) dansgolvet stog Måns och bet sig i läppen för att inte lägga av ett asgarv när jag misshandlade hans låt. Han får nog ha den för sig själv i fortsättningen. Jag ska inte sjunga. Utom i duschen kanske, där får jag sjunga så mycket jag vill!


Hans releasefest hos oss var i vilket fall som helst riktigt lyckad och övergick senare i en lika grym onsdag som vanligt. Jag älskar verkligen mina Laroyonsdagar. Det är ingen hejd. Man får svettas och springa och flåsa, men det är så värt det. I just love it! Och när Måns själv står på scenen lite halvfull och sjunger och hela Laroypubliken står och hoppar och klappar händerna, då är det bra! Så kul helt enkelt!

Efter en lång stängning avslutade vi kvällen på Max med några av våra trevligaste stammisar som sällskap. Dessvärre var jag så trött i fötterna efter att ha gått 11004 (ja, det var 11004. Stegmätaren var till och med trött) steg sen jag vaknade, så jag bröt mot promenera-hem-regeln och tog en taxi.  Nu är det dags för mej att krypa ner i min obäddade säng och nynna vidare på Cara Mia tills jag slumrar in. Tack för ikväll! U ROCK!