seriouslysthlm

Igår hände nånting som är ytterst sällsynt. Jag var på Söder. Jag drack öl på Kellys. Jag var ute på okänt vatten med andra ord. Och det var hemskt läskigt. Fast samtidigt lite spännande. Det är som en helt annan värld där borta. Och jag passade inte in. Jag försökte ju följa rocktemat och drog på mej min Guns N Roses tröja. Tyvärr är det en väldigt fin BLING BLING tröja, och mina blonda lockar och glanskletade läppar drog till sig många frågande blickar från rockarna som satt med skinnvästar och långt hår på Kellys. Dom tittade på mej som att jag var en alien faktiskt. Jag kände mej väldigt vilsen helt enkelt. Och min Xider hjälpte inte upp läget direkt. Dels för att den är riktigt sötsliskig och äcklig och dels för att man helt enkelt inte får dricka Xider på Kellys. Där ska man dricka ÖL! Så ja, jag kände mej fruktansvärt lost!

Efter Kellys släpade grabbarna med mej till ett ännu läskigare ställe. Kvarnen! Måste erkänna att det var första gången jag var där, and I didn't like it one little bit. Det påminde mej om Backpackerhaket Beach Road Hotel nere i Sydney. Slående likhet. Till och med dom sliskiga spanjorerna var på plats. Och så var det så ljust! Förlåt men är inte meningen med nattklubbar att det ska va så mörkt så man kan inbilla sig att killen man har framför sig är Jensen Ackles tvilling? Det kunde jag inte ens inbilla mej om jag så var blind på kvarnen. Man såg minsta lilla skavank, och det var INTE kul! Folket skrämde mej. När jag skulle gå på toa var det två killar som följde efter mej. Nu dör jag! tänkte jag och såg hela mitt liv passera framför ögonen. Det visade sig dock att dom var ganska harmlösa, dock duktigt korkade. Är du singel frågade dom. Nej svarade jag artigt och visade upp min låtsas förlovningsring. Varför? undrar dom. Vadå varför? Vad svarar man på det lixom? Varför jag inte är singel, jo förstår ni, jag blev bortgift till en arabisk farbror när jag var 12. Vad tror ni?! Shit man, kom in i matchen.

Efter att jag för 38e gången hade ryckt Benny i ärmen och pipit fram "jag vill hem till Stuuuuureplan" gav killarna upp och gick med på att åka "hem". Åhhh vilken lycka. Jag ville nästan kyssa golvet på Hells när jag kom in. Folk med riktiga kläder, folk med ett glas bubbel i handen i stället för en stor stark. Folk man kände igen som hälsar med en kindpuss istället för en slick på armen! Jag var i mitt rätta element igen och istället för att få hånfulla skratt för mitt försök till rockoutfit, så fick jag höra att jag hade en riktigt fin rockoutfit.

Jag och Daniel tog oss ett varv förbi Sollan och skålade i en himla massa Loka, för att sen köra Labbet och Spyan. Kvällen slutade med att vi satt på elskåpet utanför och skrek till omvärlden att vi satt där för att hedra Fadde. Yea right. Hoppas folk förstog ironin i det hela. Jag älskar när folk är lika ironiska som mej. Tyvärr förstår inte alla i min omgivning min ironi. Ett tips: Säger jag nåt som får er att tappa hakan av häpnad så är det antagligen bara ironi.

Idag vaknade jag av att Sofia ringde klockan två. Träningen. Yea right att jag skulle ta mej ur sängen för att gå o boxas. Fat chans tänkte jag! Jag var ju typ full fortfarande. Men Sofia lyssnade inte på det örat och sa (o)vänligt och bestämt åt mej att röra arslet ur sängen och möta henne på gymmet. Said and done. Nu sitter jag här och kan knappt röra armarna. Helt slut är jag, men bakfyllan tränade jag bort åtminstone. Får se hur det går att muddla drinkar ikväll då. Jävla tur för mej att vi inte serverar Mojitos på Laröj!