Groovy London!
Så då är internetuppkopplingen där den ska vara igen. Nu kan jag ligga och slappa i sängen med min macbook i knät och äta walkerschips hela dagarna utan att få facebook abstinens igen.
Mina första dagar i London har flutit på toppenbra. Har inte åkt vilse eller blivit rånad av en galen engelsman än så länge. I måndags tog jag mej helt på egen hand från Heathrow till Liverpool Street station där jag bor utan större problem. Lite nervöst var det eftersom gubben i tunnelbanan försökte lura mej till att gå på fel tåg. Men eftersom jag inte är helt blond längre så överlistade jag hans illvilliga försök och hamnade på rätt tåg.
Tisdagen var det stora testet. Gussy (som jag bor med) skulle jobba så det var helt upp till mej att ta mej till Bungalow 8 för att möta Phil på en drink. Det gick som en dans. Rätt buss, rätt station att gå av på, och rätt tåg till Leicester square. För er som inte har varit i London ska ni veta att det är en bedrift. Tunnelbanan är en enda stor labyrint och på bussarna har man inte en susning om vilken station man är på. Det är bara att gissa.
Hade i alla fall en mycket trevlig kväll med Phil, japansk middag och sen lite drinkar på Bungalow 8, där jag kommer jobba. Sjukt fint ställe kan jag säga. Wow. Men tyvärr är ju inte bardricksen här detsamma som i Stockholm har jag hört. Man kanske ska släppa sitt barblade för ett tag och börja springa på golvet. Det är där dom stora pengarna ligger har jag hört.
Onsdagen var the big day. Mitt första skift på Bungalow. Som tur var för mej för det en väldigt lugn kväll. Mycket nytt att lära. Nya pengar, ny kassa, helt nytt sätt att dra kortbetalningar på, nya cocktails och nytt allting. Men det gick nog helt okej även fast jag kände mej otroligt vilsen. Imorn dock, då blir det läskigt. Jag är livrädd. Fredagar är tydligen heeeelt galna på Bungalow och jag ska in mest för att få en känsla av hur det är. Tyvärr är baren byggd så att man mest är i vägen. Men jag säger som jag brukar. Jag går in o kör mitt race o ser vad som händer.
Under mina två kvällar spenderade på Bungalow har jag i alla fall redan lyckats få träffa dessa:
* Kimerly Stewart var inne och festade loss ordenligt, måste dock säga att hon är sötare på bild än i verkligenheten, kände inte ens igen henne förrens Phil presenterade mej
* Mark Ronson, Englands just nu störta producent. Sjukt rolig kille
* Dom fortfarande vid liv medlemmarna av the Ramones.
Mina första dagar i London har flutit på toppenbra. Har inte åkt vilse eller blivit rånad av en galen engelsman än så länge. I måndags tog jag mej helt på egen hand från Heathrow till Liverpool Street station där jag bor utan större problem. Lite nervöst var det eftersom gubben i tunnelbanan försökte lura mej till att gå på fel tåg. Men eftersom jag inte är helt blond längre så överlistade jag hans illvilliga försök och hamnade på rätt tåg.
Tisdagen var det stora testet. Gussy (som jag bor med) skulle jobba så det var helt upp till mej att ta mej till Bungalow 8 för att möta Phil på en drink. Det gick som en dans. Rätt buss, rätt station att gå av på, och rätt tåg till Leicester square. För er som inte har varit i London ska ni veta att det är en bedrift. Tunnelbanan är en enda stor labyrint och på bussarna har man inte en susning om vilken station man är på. Det är bara att gissa.
Hade i alla fall en mycket trevlig kväll med Phil, japansk middag och sen lite drinkar på Bungalow 8, där jag kommer jobba. Sjukt fint ställe kan jag säga. Wow. Men tyvärr är ju inte bardricksen här detsamma som i Stockholm har jag hört. Man kanske ska släppa sitt barblade för ett tag och börja springa på golvet. Det är där dom stora pengarna ligger har jag hört.
Onsdagen var the big day. Mitt första skift på Bungalow. Som tur var för mej för det en väldigt lugn kväll. Mycket nytt att lära. Nya pengar, ny kassa, helt nytt sätt att dra kortbetalningar på, nya cocktails och nytt allting. Men det gick nog helt okej även fast jag kände mej otroligt vilsen. Imorn dock, då blir det läskigt. Jag är livrädd. Fredagar är tydligen heeeelt galna på Bungalow och jag ska in mest för att få en känsla av hur det är. Tyvärr är baren byggd så att man mest är i vägen. Men jag säger som jag brukar. Jag går in o kör mitt race o ser vad som händer.
Under mina två kvällar spenderade på Bungalow har jag i alla fall redan lyckats få träffa dessa:
* Kimerly Stewart var inne och festade loss ordenligt, måste dock säga att hon är sötare på bild än i verkligenheten, kände inte ens igen henne förrens Phil presenterade mej
* Mark Ronson, Englands just nu störta producent. Sjukt rolig kille
* Dom fortfarande vid liv medlemmarna av the Ramones.
Ja, dricks eller ingen dricks så känns det verkligen som att jag har landat ett toppenjobb, Gör jag mitt jobb bra nu så kommer jag komma en lång väg härifrån. Och alla jag jobbar med är galet goa gubbar som verkligen vet hur man har kul på jobbet.
Ikväll blir det kanske en drink med Tom eller till att bara sitta hemma och trycka walkers chips och kolla beverly hills. Time will tell. Ha det bra så länge! X
Ikväll blir det kanske en drink med Tom eller till att bara sitta hemma och trycka walkers chips och kolla beverly hills. Time will tell. Ha det bra så länge! X
Kommentarer
Trackback
