seriouslysthlm

Okey, tittar ni inte på det här klippet går ni miste om this years funniest home video! Snacka om hängivet fan!?

Hur fan är det möjligt? Jag har 280 vänner på facebook. 280 vänner. Tvåhundraåttio! Och inte en endaste jävel har vart online på flera timmar. Vad gör människor?! Är det nån allmän bojkotta facebookdag som ingen har berättat för mej om?! Kom nu för fan! Jag har tråkigt! Prata med mej!!!

Vithaj: Vintage från Australien. Riktigt fynd. Funkar som halsband oxå. Bästa kapet jag gjort på länge!

Slänger nog på mej en svart kofta från See by Chloé framåt kvällen. Det känns nog lite naket annars. Vad tycker ni?



(i min febersjuka värld var det här det roligaste inlägget någonsin. Jag får se hur jag känner i friskt tillstånd)

Det hade kunnat vara något kul. Det hade kunnat vara något underbart. Jag älskar fotbolls vm. Stämningen när man sitter ett stort gäng och skriker tillsammans, den helt legitima anledningen att dricka öl även om klockan är åtta på morgonen. Ja fan fotbollsvm är underbart. Det är bara ett problem med det vm som är igång nu. Det är damfotboll. Suck. Stön. Blä. Jag bryr mej inte. Jag vill inte se det. Jag skiter i om vi spelar oavgjort mot nigeria. Jag menar inte att låta elak, men fotboll är en killsport. I grund och botten älskar vi alla att titta på fotboll på grund av dom heta killarna och deras snygga kroppar. Vi skulle då fan inte sitta där om det var ett gäng gubbar i 85 års åldern som lurkade fram på planen. Och lika lite spenderar jag min tid med att titta på massa "damer"som jagar efter en boll! Det är värdelöst. Nej, fram med killarna! Zlatan, Freddie, Olof Mellberg och Alexander Östberg (inte för att han är med i landslaget längre, men han toppar då fan snyggligan i Sverige). Om nån viktig människa på tv4 mot förmodan läser det här. Slopa tjejfotbollsVM. Jag vill inte se det!!!

Jag måste ha åkt på en jävla seg förkylning, för nu har jag legat här hela kvällen igen och mått så dåligt att jag knappt kan röra mej. Jag mådde ju helt bra imorse. Gick och handlade mat och gjorde en riktig brakfrukost, fixade lite ärenden på stan och kände mej allmänt frisk igen. Men efter att jag fikade med Dasha och Freja på Mocco kom illamåendet tillbaka och jag var tvungen att (väldigt försiktigt) slänga mej i sängen. Jag har legat helt platt på rygg sen dess och knappt kunnat trycka på fjärrkontrollen för att jag är så matt. Hoppas fan det styr upp sej tills imorn. I det här skicket kan jag ju inte jobba. En vodka redbull och en spya, coming straight up!

Hm, kanske ska man se till att stå på Spyan imorn så kan man ju iaf skylla på ett tema?!

Okey jag vet att det här kanske är old news, men i alla fall. Jävligt spooky är det!




Q33 NY är flightnumret på ett av dom plan som crashade i WTC.  Skriver man det i typsnittet Wingdings så kommer dom här symbolerna upp. SHUT UP!

JJ komenterade mitt inlägg om Entourage och bekräftade nåt jag misstänkte men inte ville tro. Det är mer än en veckas väntan på Entourage. Det var säsongsavslutning i söndags och den nya säsongen lär dröja. Det är så deprimerande. Mitt liv är på botten. Vad ska jag göra nu egentligen? Ska man verkligen behöva vänta ett helt jävla år på att världens bästa serie ska fortsätta?! Jag går inte med på det här. Är det nån som är med på att skriva ett argt brev och kräva att dom sänder den nya säsongen nu! Nu nu NU! Vem är med mej?!!!

Jag har nu legat i min säng i 25 timmar. Jag har lämnat sängen enbart för att gå på toa och röka en cigg. Annars har jag bara legat här och sovit. I 24 timmar. Snacka om låg prestationsnivå. Jag vaknade och var hungrig vid tiotiden igår kväll, men eftersom det inte fanns minsta uns energi i min kropp kunde jag inte ta mig upp och gå och handla. Så jag drog täcket över huvudet och somnade om. Jag vaknade nu igen av att jag är ännu hungrigare. Men eftersom det fortfarande inte finns minsta energi här så tänker jag göra om samma sak igen. Dra täcket över huvudet och somna om. Undrar hur länge man klarar sig utan mat? Jag orkar verkligen inte gå och handla. Jag orkar inte ta mej upp ur sängen, ta på mej kläder och traska ner till konsum. Men, det öppnar ju inte än på 2 timmar, så jag har ett tag på mej att fundera på saken. Sov gott. Igen!

Ja just det, vad va frågan nu igen?

Det finns en anledning till att jag inte skrivit sista veckan. En, och bara en anledning. All min lediga tid har gått åt till att plöja igenom alla fyra säsonger av Entourage. Jag är helt hooked. Jag är beroende. Mer så än av både facebook, bloggning, cigaretter, skräpmat och alkohol (vilket jag i och för sig inte är beroende av, men jag var tvungen att bättra på listan lite) Jag har legat vaken hela nätterna, och hela dagarna och tittat, tittat, tittat. När jag har varit tvungen att jobba så har jag räknat minuterna tills jag får komma hem och fortsätta min addiction.

Nu är det dock kris. Jag har ett avsnitt kvar, sen är det slut. Helt slut. Det finns inga mer avsnitt. Nu måste jag precis som resten av världens befolkning vänta en hel vecka tills det kommer ett nytt. Jag vet inte vad jag ska ta mej till. Mitt liv känns helt plötsligt helt tomt och innehållslöst. Vad ska jag nu fylla ut mina dagar med? Nu måste jag ju börja gå ut på krogen igen eftersom jag inte har en natts entouragetittande som lockar mej att stanna hemma. Det är som att min stora kärlek i livet har dött. What to do, what to do?!!!

Oki, dag 2 (eller tre) i London. Mitt dygn är så uppochnervänt som det bara kan bli och jag är vaken nu. Klockan är halv sju på morgonen. Inte lyckat!

Vad har jag hunnit med so far då? Hmm...tänk tänk. Söndagen spenderades på Gussys jobb hela dagen. Jag plöjde igenom Entourage season 2 och tog en tvåtimmars nap på deras soffa. Gussys chef såg väldigt undrande ut när han kom in och det låg en liten tös och sov med en halsduk som täckte och en macbook över huvudet. Han var inte helt nöjd. Det ser inte så bra ut på en halvfin restaurang att nån ligger och snarkar i soffan.

När Gussy slutade klockan fem tog vi bussen hem till Holloway Rd. och jag fick ytterligare en timmes härlig sömn. En dusch och lite pasta senare var jag som en helt ny människa. På med mina älskade jimmy choos och ut i londons nattliv. Mycket promenerande var det. Det är inte riktigt min sak. Taxi?! Jag åker taxi vart jag än ska, men det är tydligen ingenting att ens fundera på här i Londonland. Nej här går man. Och åker buss. Mindre nöjd med det. Och mina fötter gillar det absolut inte! Tillslut hamnade vi i alla fall på nattklubben Fabric. Gaynight, såklart. Jag gav ganska snabbt upp hoppet om att hitta hångel till mej själv, och koncentrerade mej på att hitta hetaste killen på stället till Gussy. Vilket jag gjorde. Han var sjukt snygg. Ville ha själv!! Jag lämnade dom ifred och lyckades ragga upp barchefen till mej själv. En söt liten surfare från sydafrika. Me likie! Och gratis dricka resten av kvällen. Det är bra i London, som sagt, det är ju inte billigt direkt.

Efter en lång och kall bussresa hem slocknade jag och sov fram till halv tio, igår kväll! Damn it, vi som skulle till camden! Jag hade mycket sömn att ta igen helt enkelt. Måndagskvällen blev filmkväll. Jag börjar bli gammal. När man inte orkar gå ut två dar på raken vet man att pensionering är nära!

Lyckades sova några timmar inatt, och nu ligger jag alltså här, klockan halv sju, och väntar på att gussy ska vakna. Och ikväll ska det fan bli utgång av! Borde nog sova lite till!

Oki, klockan är nu kvart över tio på morgonen och planen för mitt närmsta dygn är följande:

- Somna. Helst inom den närmsta framtiden eftersom klockan som sagt snart är halv elva

- Vakna. Klockan är ställd på 15.00. Det är inte många timmar kvar.

- Gå till forex och växla pengar. Kan dock skjutas på om det är nödvändigt.

- Gå till Åhlens innan stängning och inhandla diverse saker

- Fika med John. Vid fyratiden har vi sagt.

- Packa.

- Dusha

- Bränna ner hela entourage på skiva. Börjar få ont om plats på datorn nu.

- Gå till jobbet. Det här ska ske senast klockan 20.00. Allt ska då vara färdigpackat och ingenting glömt. Yea right!

- Börja jobba klockan 21.

- Stänga baren klockan 02.45. Städa, reka och räkna kassan. Ska vara ifrån jobbet senast 03.15

- Hinna med flygbussen som går klockan 03.50

- Hinna med planet till London som går klockan 06.40. Förhoppningsvis sova dom två timmar man kan

- Hitta rätt tåg till London. Känner jag mej själv rätt hamnar jag väll i Glasgow eller nåt.

-Träffa Gussy vid Liverpool street 09.30

Nån som tror att jag kommer överleva dygnet?

Jag läste precis på Stureplan.se att våran söta klubbis Sebbe af Robson ska sluta. Han ska tydligen börja plugga istället. Blir lite ledsen av den här nyheten. Jag tycker ju Sebbe är jättego! Helt enkelt toppenmysig. Kommer bli lite tomt på Larran om inte Sebbe är där. Ja, jag blir faktiskt lite ledsen!

En dusch kan verkligen göra underverk. Jag känner mej som en helt ny människa. Okey, likförbannat fortfarande en människa med 7 kilo snor i hjärnan, men en lite piggare och fräschare sådan. Kvällen kanske inte är bortom räddning i alla fall! Får se om lite mat och smink kan göra mej ännu piggare. Ses på F12!

Facebook är toppen på alla sätt. Jag älskar facebook. Jag är nog helt facebook beroende. Oftast brukar det beroendet bara hålla i sig i några veckor, men jag har nog varit hooked i ett par månader nu. Det första jag gör när jag vaknar, oftast till och med innan jag är helt vaken, är att öppna upp facebook och se vad som har hänt. Som sagt, det är toppen på alla sätt. Utom en sak. Man får veta saker man helst inte vill veta.



Ja, den här synen mötte mej när jag vaknade. Mitt ex, min one true love, is now in a relationship. Det var inte vad jag ville veta. Självklart får han vara tillsammans med nån, det är ju faktiskt över ett år sen det tog slut. Men jag vill inte se hans namn och ett hjärta tillsammans med en annan tjej. Det gör faktskt lite ont! Jag blir helt utom mej av svartsjuka när jag tänker på dom två tillsammans.

Men, förutom just den lilla detaljen så är facebook toppenbra!

Diskussionen om vem som är en bra förebild och inte är het just nu. Men vem är det som bestämmer vem som är en bra förebild egentligen? Är inte det upp till en själv att avgöra? Vad är det som säger att man inte kan vara en bra förebild för unga tjejer för att man har stoppat in silikon i brösten? Som Anna sa, om man går och mår dåligt över nånting och inte gör nånting åt det, är inte det att svika sig själv då? Gör inte det om något en person till en dålig förebild?

En bra förebild för mej är en människa som kan stå upp för vad dom tycker, har bra åsikter, och behandlar andra medmänniskor bra. Personer med en lagom dos självironi och självinsikt. Sen om personen i fråga har knallrosa hår eller silikonbröst stora som fotbollar har inte så mycket med saken att göra.

Dessutom är året faktiskt 2007, och det känns som att allt bråk om plastikkirurgi är lite uttjatat vid det här laget. Det är inte ovanligare idag än vad ett tandläkarbesök var på 50talet. Time is changing. Welcome to the 21st century. Jag vet att jag inte är en sämre människa för det, och jag vet många  med mej som absolut inte är dåliga männisor för att dom  tagit lite hjälp på vägen om man säger så. Bara för att man gör ett boobjob så betyder inte det automatiskt att man kommer bli playmate of the year i Playboy. Alla som opererar sig strävar faktiskt inte efter det.
 
Oj vad virrigt det blev. Ska nog va tyst nu!

Fy fan vilken helvetesförkylning man har åkt på. Det är helt sanslöst. Kunde inte somna förrens vid åttatiden imorse för att jag var så täppt i näsan. Och nu ligger jag är framför tvn med känslan av att ha 18 kg bomull instoppad i huvudet. Finns det nån dunderkur man kan ta och bli frisk på två röda? Det är ju sista måndagen på F12 ikväll och vi är ett stort gäng som ska gå. Vill inte stå och må dåligt. Jag vill kunna festa och leka som dom andra barnen! Ska prova att äta lite och se om jag kommer igång då. Klockan är ju trots allt bara sex än så länge.

Jag funderar på att söka jobb på elgiganten på Kungsgatan. Där skulle jag trivas. Härliga arbetstimmar och inte kalasfulla gäster. Fast där heter det väl kunder. Ja, jag skulle nog trivas. Tyvärr kan jag meddela att jag inte kan det minsta om elektronik. Över huvud taget. Jag skulle med andra ord inte bli långvarig där. Och jag är nog inte så sugen på att jobba med att sälja kylskåp i alla fall. Jag skojade. Jag skulle hata det.

Men jag är ändå sugen på att söka jobbet. Norra europas (om inte hela europas) hetaste kille jobbar nämligen där. Har ingen aning om vem han är, vad han heter eller vad han har i skostorlek, men jag har sett honom varenda gång jag haft ett ärende på just elgiganten. Och varje gång han svassar förbi står jag där som en fånleende idiot och vet inte var jag ska ta vägen. Han är anledningen till att jag alltid kommer ut från deras "lilla" butik och har köpt saker jag inte ens visste existerade. Det är säkert det han är anställd för. Att glida omkring i affären och vara äckelsnygg så alla tjejer som får en skymt av honom köper mer än dom ska. Den luriga försäljaren som man precis gjort klart för att man bara ska ha en ny datorsladd trycker på en liten larmknapp och så kommer han vandrande. Försäljaren väntar tills tjejen bara står med hakan nere vid knäna och dreglet hängande ut genom munnen och då... då smäller det. Men ska du verkligen inte ha en ny plasma tv nu när du ändå är här? Tjejen som inte vet vilken planet hon befinner sej på längre får bara ur sej ett: eeeeeeh.....ööööh...joooo det är klart. Dom är så jävla luriga dom slynorna!

Men det är ett sant nöje att se honom. Han ser exakt ut som Josh Duhamel som spelar Danny i Las Vegas. Jag säger som Alex. VILL HA. GE MEJ. GE MEJ NU!!!!

PS. Om nån vet var man kan hitta honom en fredagkväll, vänligen berätta så ska jag gå dit och bjuda honom på en Minttu!