seriouslysthlm

Så var tre intensiva dagar i kära Sthlm snart över. Dags att återgå till vardagen i London. Kommer inte vara pigg efter den här dagen kan jag lova. Lyckades somna vid fem imorse, trots att jag gick och la mig redan vid midnatt. Verkar tydligen inte spela någon roll alls hur trött man är, när ens dygnsrytm är upp och ner så är den. Kommer antagligen behöva åka direkt från Heathrow till jobbet ikväll också, vilket känns sådär. Ett tips om ni är barchefer som skriver schema: var nyktra när ni gör detta, annars blir det lätt fel. Det är nästan (men bara nästan) så jag hoppas att mitt plan blir kraftigt försenat så jag får åka direkt hem till min fina lägenhet och mysa i soffan med Gussy istället. Men så länge man flyger med SAS så är det nog nånting man kan räkna med!

Känns faktiskt lite trist att åka. Det är inte mycket jag hunnit med den här veckan, pga diverse oplanerade fester. Jag har inte hunnit träffa Anna, min sessa (make sure u come see me soooooon!), inte min lilla guldklimp Kev, har inte hunnit gå förbi mitt gamla jobb och säga hej. Och nej, lägenheten är inte färdigstädad.

Och dessutom känns det så defenitivt nu, när alla mina saker är nerpackade i flyttkartonger i källaren. Nu bor jag inte här längre. Nu bor jag faktiskt i London. Det slutgiltiga steget som slår spiken i kistan är att jag ska skeppa över min tavla. Där den är, där är mitt hem.

Nej fan heller, nu ska jag inte bli såhär sentimental. Dags att röja det sista dammet ur hörnen och försöka hinna med en lunch med Mads, och en fika med sessan, innan det är dags att styra stegen mot ännu ett flygplan.